Känner mig utled, även om jag så smått börjat acceptera läget. Det är bara att vänta, det finns inget annat att göra. Den här bebisen beter sig likadant som sonen gjorde, när han låg i magen. Han gillade läget, varmt, mysigt, gungigt – varför då komma ut i kylan?
Kollen idag gick väl som väntat. Det som sas var att fostervattnet har börjat minska, vilket kanske inte är så konstigt. Så jag får tätare kontroller på lasarettet. Men annars är det så lungt. Dessutom ligger bebisen precis som sonen gjorde, och jag vet ju hur det slutade …
Men att bli kejsare kanske inte är så dumt …
Related Articles
2 users responded in this post
När slutet är så nära känns det ändå så långt borta! Att allt är som det var behöver inte betyda att allt blir som det blev – jag håller tummarna att DIN vilja får mer utrymme den här gången.
Kram!
Inget är som väntans tider…
Leave A Reply